Toolbox – mobil förvaring hos Svensk Byggtjänst vars kontor blev nominterat som ”Finaste kontor” 2016″
En del kontor får oss att må bättre – medans andra inte skulle användas alls. Så kan man summera studier från Sveriges enda specialiserade kontors utvärderare.
– Somliga kontor är sämre i ett hälsoperspektiv och skulle därför undvikas att användas så mycket som möjligt, säger Christina Bodin Danielsson.
Åtta timmar om dagen. Fem dagar i veckan. Mellan 50 och 80 procent av västvärldens arbetsstyrka tillbringar sina vardagar på ett kontor. Ändå forskas det förvånansvärt lite på vad olika typer av inomhusmiljöer gör med oss. Faktum är att det, för svensk del, bara finns en forskare som helt fokuserar på kontor.
– Den slutsats jag själv har dragit är att vissa kontorstyper helt enkelt är sämre utifrån ett hälsoperspektiv och därför bör undvikas i möjligaste mån.
Det säger Christina Bodin Danielsson, som forskar vid Arkitekturskolan KTH och är knuten till Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet. Hon jobbar även som praktiserande arkitekt, specialiserad på kontor.
Redan som student började hon söka analyser av den byggda miljön. Själva huvudfrågan – om hur den fysiska miljön påverkar oss – togs aldrig upp, tyckte hon. Vare sig under arkitektutbildningen eller när projekten senare skissades fram.
– Varför byggs detta kontorshus till denna organisation, vad vill man med detta hus? Vad är målet utöver att man hade ytmässigt behov och ville ligga i det geografiska läge man nu placerat sig?
Hon tog saken i egna händer. I sin avhandling ”The Office: An Explorative Study” intervjuade hon 491 personer från 26 olika företag i olika branscher. De fick där rangordna sin självupplevda allmänhälsa, emotionella hälsa och arbetstillfredsställelse. I en annan studie med 1 852 deltagare undersöktes sjukfrånvaro, både kort och lång.
Resultatet: att val av kontorstyp verkar påverka människors hälsa.
– Högst risk för lång sjukfrånvarohälsa rapporterades i alla traditionella kontorslandskap, allra sämst i mellanstort kontorslandskap. Även den självuppskattade allmänhälsan var sämst där.
Bäst resultat fick i stället cellkontoret tätt följt av det omdiskuterade flexkontoret, där man inte har någon egen plats. I studierna har man kontrollerat för en rad bakgrundsfaktorer, till exempel ålder, kön, branschtillhörighet och befattning, för att försäkra sig om att det är just kontorsformen som är den oberoende variabeln.
Sveriges vanligaste kontorstyp, mellanstora kontorslandskap, hamnar genomgående i botten. Stöket och bullret tycks få oss att må sämre.
– Ja, det är samma kontorstyper som ”sticker ut” som bra eller som dåliga, konstaterar Christina Bodin Danielsson och fortsätter:
– Arbetsmiljön har mycket stor betydelse för hälsan. När det gäller kontorsarbete är det framför allt den mentala hälsa som är kritisk. Här har faktorer som relationen till kollegor och chef stor påverkan, men också krav och känsla av egenkontroll. När man exponeras för stress får man förhöjda stressnivåer i kroppen, men det är inte alltid som man får fysiologiska utslag utan i stället känslomässiga. Till exempel kan man känna sig mentalt trött och okoncentrerad.
För närvarande forskar hon kring framtidens kontorsgestaltning och vilka faktorer det är som påverkar hur våra arbetsplatser kommer att se ut. Hon studerar även om det finns kopplingar mellan socialt stöd och kontorsmiljö.
– Massor är outforskat. Framförallt är det ett problem att olika discipliner inte möts och jobbar tillsammans under ett gemensamt paraply.
Trenden just nu är att bygga om både egna kontor och landskap till flexkontor. Ett sätt att få folk att mötas och samtidigt öka flexibliteten, hävdar vissa. Och en metod att minimera antalet skrivbord, inflikar andra. Kontorsformen infördes i Sverige först på konsultföretag på 1990-talet, där personalen bara är på kontoret några dagar per vecka. Därefter har den spritt sig till nästan alla branscher.
Men även den här kontorstypen har förändrats med den digitala utvecklingen.
– Flexibiliteten, som man tidigare önskade sig, har ökat.
Den arbetsgivare som är i färd med att bygga om bör tänka till både en eller två gånger, tycker Christina Bodin Danielsson.
– Undvik ”kvacksalvarna” med snabba lösningar. Man ska använda kontoret som ett verktyg för att skapa stödjande arbetsmiljöer.
Fakta om kontorslandskapen
- De mellanstora kontorslandskapen är Sveriges vanligaste kontorstyp. När Stressforskningsinstitutet 2012 undersökte användarnas syn på kontorsformen svarade 21 procent av de tillfrågade att de tyckte ”mycket illa” om den. 32 procent svarade ”ganska illa”, 24 procent ”varken illa eller bra”, 19 procent ”bra” och 4 procent ”mycket bra”.
- På en punkt hamnar dock denna kontorstyp i topp, och det är på frågan vad de anställda tycker om sin chef. Här är chefen som mest populär och uppfattas som både lyhörd och synlig.
Källa: Christina Bodin Danielsson, Stressforskningsinstitutet.
Så säger forskningen om kontorstyperna
- Små kontorslandskap: fyra-nio personer.
- Mellanstort kontorslandskap:10-24 personer per rum.
- Stora kontorslandskap: fler än 24 personer.
- Cellkontor: egna rum.
- Delat rum: två-tre personer.
- Flexkontor: utan egen arbetsplats.
- Kombi-kontor: med personlig arbetsplats i eget eller delat utrymme.
Källa: Christina Bodin Danielsson, Stressforskningsinstitutet.
JÖRGEN LÖWENFELDT
